Brännskador
Brännskada eller brännsår är en skada som uppstår på huden efter kontakt med eld eller värme. Man kan också få brännskador av elektricitet, strålning eller vissa kemikalier.
En ytlig brännskada läker oftast av sig själv, men blir man svårt bränd behöver man vård på sjukhus. Hur allvarlig skadan är beror bland annat på hur stor del av huden som har skadats, hur djup brännskadan är och var den sitter.
- Brännskador kan vara allt från rodnad och sveda i huden efter solning till allvarliga skador efter till exempel en brand.
- Om brännskadan är ytlig blir huden röd, svullen och öm. Om den är lite djupare kan det även bildas blåsor på huden.
- Om huden utsätts för eld eller mycket heta ämnen går brännskadan ännu djupare ner. Huden blir då vit, brun eller svart och känns hårdare än normal hud, ungefär som läder.
- Om man har fått ytliga brännskador, till exempel efter att ha varit ute i solen för länge, finns det mycket man kan göra själv. Man kan använda hudlotion eller hudgel som lindrar smärtan. Det kan också kännas skönt att spola den skadade huden med svalt vatten direkt efter att man har bränt sig, men spola inte längre än 15 minuter. Brännblåsor som inte gått sönder ska man försöka skydda med exempelvis gasvävskompresser.
Om man har fått kemikalier på huden ska man direkt skölja det utsatta området med svalt vatten, men spola inte längre än 15 minuter.
- Om man har fått en ytlig brännskada som gör att huden är röd och öm behöver man inte söka vård. Men om man har har bränt huden så mycket att det har bildats blåsor, och om brännskadan samtidigt är så utbredd att den är större än den egna handen, bör man alltid kontakta vården. Det gäller också om brännskadan inte har läkt inom två veckor.
Om brännskadeblåsor sitter på ett känsligt område, till exempel i ansiktet, på könsorganen eller i närheten av en stor led, ska man söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning. Detsamma gäller om ett litet barn har fått en brännskada.
Man ska också söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om man fått brännskador som orsakats av kemikalier eller elektricitet, eller om man har andats in brandrök.
Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.
- Om man får en brännskada handlar det ofta om ytliga skador som man kan sköta själv och som läker ganska snabbt. Men man kan också få omfattande skador som kan kräva vård på sjukhus.
Ytliga brännskador läker inom cirka två veckor. Brännskador som inte har läkt inom denna tidsperiod är djupare och kan behöva opereras, men det behöver inte betyda att man måste läggas in på sjukhus.
- Hur allvarlig är brännskadan?
Olika saker påverkar bedömningen av hur allvarlig en brännskada är. De viktigaste faktorerna som ingår är
brännskadans storlek
brännskadans djup
var skadan sitter.
Brännskadans storlek
Brännskadans storlek brukar anges i procent av hela kroppsytan. En procent av kroppsytan är ungefär lika stor som den skadades hand, det vill säga motsvarande handens och fingrarnas yta. På så sätt kan man snabbt räkna ut ungefär hur stor del av kroppsytan som är skadad.
Brännskadans storlek kan man mäta genom att använda den skadades hand, det vill säga handens och fingrarnas yta. För att få bästa resultat när man mäter ska man försöka hålla fingrarna avslappnade.
- Symtom
Sveda och rodnad
Om man till exempel har varit ute i solen för länge kan huden bli röd och svida. Rodnaden brukar försvinna efter några dagar och huden kan då fjälla. Ibland kan det klia långt efter att rodnaden har försvunnit.
Denna typ av brännskada kallas för första gradens brännskada, eller överhudsskada. Vid första gradens brännskador har det yttersta lagret i huden skadats.
Blåsor
Om skadan går lite djupare ner i huden bildas det även blåsor. Det kan ta upp till ett dygn tills alla blåsor har utvecklat sig. Såren svider mycket och huden omkring skadan kan även svullna kraftigt, därför är det viktigt att ta av sig smycken, klockor och annat som sitter i närheten av skadan. Vanligtvis får man inga ärr av skadan, men ibland kan man få pigmentförändringar i huden. Det kan klia långt efter det att såren har läkt.
Om det har bildats blåsor på huden har man fått en så kallad andra gradens brännskada, det vill säga en ytlig brännskada. Den vanligaste orsaken till en andra gradens brännskada är när man får kokhet vätska, som till exempel kokande vatten eller kaffe, över sig.
Om huden blir helt förstörd
Efter längre kontakt med eld eller heta ämnen, exempelvis om det börjar brinna i ens kläder, kan hudens alla tre lager förstöras. Huden blir vit, brun eller svart och känns hårdare än normal hud, ungefär som läder eller gummi. Även heta, trögflytande ämnen, som varm knäck eller kokande gröt, kan orsaka sådana skador om man inte snabbt spolar bort det heta.
Denna typ av brännskada kallas för tredje gradens brännskada, det vill säga en djup brännskada. Får man en djup skada känns huden som bedövad eftersom även nerverna i huden är skadade.
Eftersom huden är helt förstörd läker såren genom att hud växer tillbaka från sårkanterna. Mindre sår, upp till cirka två centimeter i diameter, läker på det här sättet inom några veckor. Men det kan ta mycket lång tid för större sår att läka. Om man har sår som är större än en handflata kan det ta flera månader eller mer tills såret är läkt om man inte opereras med en hudtransplantation.
Smärta
Man kan lindra smärtan genom att spola den skadade huden med svalt vatten direkt efter att man har bränt sig, men spola inte längre än 15 minuter. Svalt vatten kan också förhindra att skadan går djupare ner i huden. Längre kylningstid än 15 minuter ger inte bättre resultat utan kan istället öka risken för att man blir nedkyld.
Om man har fått kemikalier på huden är det extra viktigt att direkt skölja skadan för att få bort kemikalierna. Använd svalt vatten men spola försiktigt så att inte kemikalierna sprids till andra hudområden.
Använd aldrig is eller snö för att kyla ner en brännskada, det skadar mer än det hjälper.
Kylbalsam mot sveda
Svalkande hudlotion, som till exempel kylbalsam eller gel med aloe vera, kan kännas skönt att smörja in där huden är röd. Däremot ska man inte använda lotion eller gel om man har en brännskada med spruckna blåsor. Det svider. När rodnaden har försvunnit kan en fetare hudkräm eller salva hjälpa mot klådan och stramningen i huden.
Om man har mycket ont kan man pröva receptfria värktabletter, till exempel Panodil eller Alvedon.
Första gradens brännskador kan nästan alltid behandlas hemma. De läker inom några dagar till en vecka.
Stick inte hål på brännblåsor
Om det har bildats brännblåsor som inte har spruckit ska man försöka skydda dem med till exempel gasvävskompresser och vadd. Blåsorna skyddar huden som håller på att nybildas under.
Om blåsorna redan har spruckit ska man försöka ta bort de lösa hudflagorna för att minska risken för infektion. Såret tvättas med tvål och vatten och läggs om med ett förband som håller såret rent och fuktigt. På apoteket finns särskilda salvkompresser, som inte fastnar så lätt i såren, eller plåster för blåsor. När såret täcks lindras också smärtorna. Det är viktigt att hålla sår rena hela tiden.
Håll såren rena
Det är vanligt att såren vid en andra gradens brännskada vätskar kraftigt i flera dagar. Man ska byta förband dagligen eller varannan dag tills det har slutat vätska. Det går lättare att byta förband om man blöter förbandet med mycket vatten. Man kan även duscha bort förbandet. Det är inte farligt om man får vatten på såret så länge vattnet är rent. I Sverige går det bra med kranvatten.
När såret är torrt räcker det med ett skyddande förband. När det har läkt ska man smörja ofta, cirka tre gånger om dagen, med en fet hudkräm eller salva för att lindra stramningen och klådan.
Större brännskador behandlas på sjukhus och de djupare skadorna som kan kräva hudtransplantation. Kontakta sjukvården om skadan försämras eller inte läker
En ytlig brännskada gör ofta ont i ett par dygn efter skadan. Men om skadan plötsligt känns annorlunda kan det bero på att man fått en infektion i såret. Man bör därför kontakta vården om smärtorna först minskar och sedan kommer tillbaka, om man har mycket ont i flera dagar, om såret börjar lukta illa, om den friska huden omkring skadan blir röd och varm eller om man får feber. Det kan vara tecken på en sårinfektion.
Om såret inte har läkt efter ungefär två veckor bör man också kontakta vården.
Behandling av klåda
Det är vanligt att man får klåda i huden när den börjar läka. Man kan behandla klådan lokalt, det vill säga direkt på huden där skadan sitter, eller så kan man ta mediciner som lindrar klådan. Man får pröva sig fram till den behandling som fungerar bäst.
Fet hudkräm eller salva, ju fetare desto bättre, brukar lindra klådan. Det finns också salvor som innehåller antingen lokalbedövning eller kortison. Båda de sistnämnda typerna av salvor kan ge biverkningar om de används längre tid eller på stora kroppsytor. Man bör rådgöra med läkare om man använder den här typen av salvor under längre tid eller om man tänker använda salvan på barn som är under ett och ett halvt år. Om man använder kortison länge kan medlet till exempel göra huden tunnare.
Behandling med kompressionsbandage kan hjälpa till att lindra klåda. Det finns även speciella sätt att massera ärren så att de blir mjukare och kliar mindre, så kallad ärrmassage.
De vanligaste medicinerna mot klåda är antingen lugnande mediciner eller så kallade antihistaminer, som används mot allergi. Båda läkemedelsgrupperna lindrar klåda. Två exempel på sådana mediciner är Atarax och Tavegyl. Många klådstillande mediciner kan göra att man blir trött och får sämre reaktionsförmåga, och man bör tänka på det om man ska köra bil.
Källa: fass.se
